Howdy
Sorry bloggläsare! Har haft det otroligt körigt sen jag blev frisk ifrån influensan....
Ska skärpa mig... ;) Imorgon bär det av till Daniel, har tuuuusen grejer att hinna tills dess. Så uppdaterar imorgon när jag kommit fram =)
Lägger in en bild på supersnygga Kat von D, i brist på annat.
Ska skärpa mig... ;) Imorgon bär det av till Daniel, har tuuuusen grejer att hinna tills dess. Så uppdaterar imorgon när jag kommit fram =)
Lägger in en bild på supersnygga Kat von D, i brist på annat.
Denna dag.
Idag är dagen då jag skulle varit kärnfrisk igen ifrån min förkylning och feber. Idag är dagen jag skulle vaknat upp och känt: "Jippi som fan, idag ska jag åka tåg till Daniel och imorgon ska vi åka buss till Stockholm för att countrykryssa med Cinderella till Åland!!!"
Detta inträffade aldrig.
Hemma satt jag. Ömsom grät av utmattning ifrån febern & förkylningen, ömsom för att jag tyckte så rackarns synd om mig själv. Underbar som Daniel är, blev han inte grinig. Inte det minsta. Självklart lite besviken, men behöll ändå sitt humör och det var minsann mig det var synd om, även att det är han som är Countrynörden av oss och mest hade sett fram emot detta. Så underbar han är!
Fortfarande kämpandes med mina känslor inför att inse att helgens planer gått big time i stöpet, ringer telefonen och så småningom plingar det på ytterdörren. Utanför står en medelålders man, räcker fram en bukett blommor till mig och säger: "Varsågod". Givetvis var blommorna inte ifrån den "äldre" mannen. Utan ifrån Daniel. Underbara Daniel som tycker att det är mig det är synd om, medans jag tycker att det är han det är synd om.
(Ska tillägga att han hittat en kompis som åker med honom imorgon, dem får säkert jättekul!)
Nej Daniel är för go´. Kan se oss i framtiden bråka om vems fel det är att bilnycklarna blev inlåsta i bilen, vem som egentligen glömde köpa kattmat till den stackars katten som nu varit utan i två dagar, eller vem som ska gå upp mitt i natten och försöka lugna den gallskrikande ungen. Och då mina vänner, ser jag oss inte bråka om VEM SOM INTE SKA BEHÖVA GÖRA DETTA. Utan i vårt hem kommer vi skrika: "Jag gör det! Nej jag gör det! Nej men hör du illa, JAG GÖÖÖÖR DEEEEEEET!"
Här, en bild på de underbara rosorna ifrån lovely Danne-björn:
Detta inträffade aldrig.
Hemma satt jag. Ömsom grät av utmattning ifrån febern & förkylningen, ömsom för att jag tyckte så rackarns synd om mig själv. Underbar som Daniel är, blev han inte grinig. Inte det minsta. Självklart lite besviken, men behöll ändå sitt humör och det var minsann mig det var synd om, även att det är han som är Countrynörden av oss och mest hade sett fram emot detta. Så underbar han är!
Fortfarande kämpandes med mina känslor inför att inse att helgens planer gått big time i stöpet, ringer telefonen och så småningom plingar det på ytterdörren. Utanför står en medelålders man, räcker fram en bukett blommor till mig och säger: "Varsågod". Givetvis var blommorna inte ifrån den "äldre" mannen. Utan ifrån Daniel. Underbara Daniel som tycker att det är mig det är synd om, medans jag tycker att det är han det är synd om.
(Ska tillägga att han hittat en kompis som åker med honom imorgon, dem får säkert jättekul!)
Nej Daniel är för go´. Kan se oss i framtiden bråka om vems fel det är att bilnycklarna blev inlåsta i bilen, vem som egentligen glömde köpa kattmat till den stackars katten som nu varit utan i två dagar, eller vem som ska gå upp mitt i natten och försöka lugna den gallskrikande ungen. Och då mina vänner, ser jag oss inte bråka om VEM SOM INTE SKA BEHÖVA GÖRA DETTA. Utan i vårt hem kommer vi skrika: "Jag gör det! Nej jag gör det! Nej men hör du illa, JAG GÖÖÖÖR DEEEEEEET!"
Här, en bild på de underbara rosorna ifrån lovely Danne-björn:
Nu är mamma hemkommen...
Jodå så att..... nu är mamma hemkommen....
...med ÄNNU mer godis! Fy faaan, nu får vi äta!
...med ÄNNU mer godis! Fy faaan, nu får vi äta!
Överraskning
Igår kväll mådde jag riktigt risigt, orkade inte ens sätta mig i bilen och åka till Blixten för att sätta på skydd på hans ben. Och när jag inte orkar masa mig ut till bilen, DÅ mår jag dåligt. Men det var lätt värt det.. var så nöjd över min hopprunda!
Idag mår jag mycket bättre, idag är det istället mamma som mår sämre igen. Hon la sig och vilade för en stund sen och nämnde hur sugen hon var på "sockerbitar", ni vet de där vita fyrkantiga godisbitarna? Så efter jag hade lunchat hästarna körde jag förbi affären och köpte det här till mamsen:
Tror ni inte att mamma och hennes plånbok var borta nu när jag kom hem? Typiskt. Ger mig fan på att hon har åkt ner till affären för att köpa något gott till oss. Mmm.. och inte svarar hon på mobilen heller. Så vi får se när hon kommer hem vart hon varit... hoppas hon INTE varit i affären, jag som ville överraska henne tillbaka lite med, hon som alltid är så omtänksam och överraskande åt alla andra!
:)
Idag mår jag mycket bättre, idag är det istället mamma som mår sämre igen. Hon la sig och vilade för en stund sen och nämnde hur sugen hon var på "sockerbitar", ni vet de där vita fyrkantiga godisbitarna? Så efter jag hade lunchat hästarna körde jag förbi affären och köpte det här till mamsen:
Tror ni inte att mamma och hennes plånbok var borta nu när jag kom hem? Typiskt. Ger mig fan på att hon har åkt ner till affären för att köpa något gott till oss. Mmm.. och inte svarar hon på mobilen heller. Så vi får se när hon kommer hem vart hon varit... hoppas hon INTE varit i affären, jag som ville överraska henne tillbaka lite med, hon som alltid är så omtänksam och överraskande åt alla andra!
:)
Tävlingsdag i Älmhult
Hej bloggeeeeen!
Idag var det dags för tävling i Älmhult, hoppa dubbla 110. Vaknade kl.4.20 och mådde inget vackert alls. Hade fått feber under natten. Mådde så pass dåligt att jag insåg att jag tyvärr inte skulle kunna stiga upp 1,5 timma senare och ge mig iväg. Tog alvedon och ipren och ställde klockan på 7 så att jag skulle kunna ringa och stryka mig ifrån klasserna. Var riktigt arg över situationen... ville ju såååå gärna hoppa idag!
Jag försökte ringa sekretariatet minst 5 gånger, allt mellan kl.7 och halv 8 (skulle öppna kl.7), men ingen svarade. Ja ja tänkte jag och sov vidare, fortfarande mådde jag inget vidare. Halv 9 ringde kära Amanda och skulle höra hur första klassen hade gått för mej. Plötsligt kände jag mig lite bättre faktiskt.... så bredde några smörgåsar, packade ut allt i bilen, tog med mig hästen och styrde kosan mot Älmhult för att hoppa "sista" klassen i varje fall.
Och det gick alla tiders, trots feber.
Upplevde att Blixten var något seg, eller ja... jämfört med hur het på gröten han varit de senaste veckorna i alla fall :P Rundan flöt på jättefint, är sååå nöjd över både mig & min Blixten. Dubbelnollor blev vi, utom placering men det var ganska stor konkurrens (89 startande) och med tanke på att jag hade feber är jag nöjd! Det jag kunde gjort bättre är haft bättre omhoppningstempo och kortat in vägarna lite. Men han hoppade som sjutton över ett par hinder i omhoppningen rent ut sagt, så jag upplevde att jag flööööög fram i sadeln och inte kom till ridning igen så snabbt som jag hade velat och därmed tappar man ju gärna ett par meter.
Här har ni ett klipp ifrån rundan:
http://www.youtube.com/watch?v=SUC0Lztp-_8
Är kanon-nöjd. Kanske att inte 120 är så långt borta för oss, senare i vår? :P
(Bild ifrån Åsbo ifrån -06 eller -07)
Idag var det dags för tävling i Älmhult, hoppa dubbla 110. Vaknade kl.4.20 och mådde inget vackert alls. Hade fått feber under natten. Mådde så pass dåligt att jag insåg att jag tyvärr inte skulle kunna stiga upp 1,5 timma senare och ge mig iväg. Tog alvedon och ipren och ställde klockan på 7 så att jag skulle kunna ringa och stryka mig ifrån klasserna. Var riktigt arg över situationen... ville ju såååå gärna hoppa idag!
Jag försökte ringa sekretariatet minst 5 gånger, allt mellan kl.7 och halv 8 (skulle öppna kl.7), men ingen svarade. Ja ja tänkte jag och sov vidare, fortfarande mådde jag inget vidare. Halv 9 ringde kära Amanda och skulle höra hur första klassen hade gått för mej. Plötsligt kände jag mig lite bättre faktiskt.... så bredde några smörgåsar, packade ut allt i bilen, tog med mig hästen och styrde kosan mot Älmhult för att hoppa "sista" klassen i varje fall.
Och det gick alla tiders, trots feber.
Upplevde att Blixten var något seg, eller ja... jämfört med hur het på gröten han varit de senaste veckorna i alla fall :P Rundan flöt på jättefint, är sååå nöjd över både mig & min Blixten. Dubbelnollor blev vi, utom placering men det var ganska stor konkurrens (89 startande) och med tanke på att jag hade feber är jag nöjd! Det jag kunde gjort bättre är haft bättre omhoppningstempo och kortat in vägarna lite. Men han hoppade som sjutton över ett par hinder i omhoppningen rent ut sagt, så jag upplevde att jag flööööög fram i sadeln och inte kom till ridning igen så snabbt som jag hade velat och därmed tappar man ju gärna ett par meter.
Här har ni ett klipp ifrån rundan:
http://www.youtube.com/watch?v=SUC0Lztp-_8
Är kanon-nöjd. Kanske att inte 120 är så långt borta för oss, senare i vår? :P
(Bild ifrån Åsbo ifrån -06 eller -07)
Halmstad-tiden...
Massa minnen flashar förbi i mitt huvud nu. Om 3 månader är min studietid i Halmstad slut. 3 år har bara flugit förbi, under samma korta stund det tar att knäppa på fingrarna. Vad hände? Somnade jag en stund där? Verkligen inte. Fy farao vad jag har pluggat hårt. Visste inte riktigt vad jag gav mig in på när jag började utbildningen, men här står jag nu... nästan i hamn... blod, svett och tårar förde mig hit... och skratt, VÄLDIGT mycket skratt!
Fan vad roligt jag haft.
Jag har önskat så många gånger att jag hade bott i Halmstad och kunde varit mer delaktig i allt socialt runt omkring. Men endel fester och annat smått & gott har ändå hunnits med! Och, jag har träffat helt underbara kompisar... vänner för livet... faktum är att jag vrålälskar större delen av min klass, blir tufft att skiljas åt!
Tänkte lägga upp lite minnen här som jag har...
Rymdgasquen i ettan. Var ett litet gäng ur klassen som hade förfest hos Tilda.
Alla utom Louise är med på bilden här, antar det är hon som är fotograf :)
Efter en kväll/natt ute har det nästan alltid varit hos Lisa jag slaggat. Och, vi har väldigt ofta haft strul med att pumpa upp min madrass... en gång var vi mer än lovligt korkade då vi glömde skruva för ett stort hål på madrassen innan vi började pumpa :P Många pumptag och 45 min senare undersöker vi madrassen och börjar då förstå varför luften vi pumpar in i madrassen inte stannat kvar där... :D
En underbar sommardag på Östra stranden. Jag, Tilda och hennes pojkvän Mathias hängde en stund i sanddynorna. Jag njöt av en god cider :)
Lisa och Tilda med gigantiskt mycket packning. Här väntar vi på tåget som tar oss hem till Lisa på Orust.
När vi åker tåg är vi inte riktigt kloka! Hmm.. vi är i och för sig alltid lite störda <3 :)
Många festkvällar har det blivit. Både med klasskompisar och "själva" vi tre:
Gud vad lång tid det tar att lägga in bilder! Får bli fler en annan dag ;)
Godnatt...
Fan vad roligt jag haft.
Jag har önskat så många gånger att jag hade bott i Halmstad och kunde varit mer delaktig i allt socialt runt omkring. Men endel fester och annat smått & gott har ändå hunnits med! Och, jag har träffat helt underbara kompisar... vänner för livet... faktum är att jag vrålälskar större delen av min klass, blir tufft att skiljas åt!
Tänkte lägga upp lite minnen här som jag har...
Rymdgasquen i ettan. Var ett litet gäng ur klassen som hade förfest hos Tilda.
Alla utom Louise är med på bilden här, antar det är hon som är fotograf :)
Efter en kväll/natt ute har det nästan alltid varit hos Lisa jag slaggat. Och, vi har väldigt ofta haft strul med att pumpa upp min madrass... en gång var vi mer än lovligt korkade då vi glömde skruva för ett stort hål på madrassen innan vi började pumpa :P Många pumptag och 45 min senare undersöker vi madrassen och börjar då förstå varför luften vi pumpar in i madrassen inte stannat kvar där... :D
En underbar sommardag på Östra stranden. Jag, Tilda och hennes pojkvän Mathias hängde en stund i sanddynorna. Jag njöt av en god cider :)
Lisa och Tilda med gigantiskt mycket packning. Här väntar vi på tåget som tar oss hem till Lisa på Orust.
När vi åker tåg är vi inte riktigt kloka! Hmm.. vi är i och för sig alltid lite störda <3 :)
Många festkvällar har det blivit. Både med klasskompisar och "själva" vi tre:
Gud vad lång tid det tar att lägga in bilder! Får bli fler en annan dag ;)
Godnatt...
ond arm
Varit några skoldagar och sena hästkvällar här nu.
Men idag är det ganska lugnt så idag skriver jag lite i bloggen :-)
Haft så rackarns ont i armen några dagar. Började i förgår kväll, gjorde ondare o ondare och när jag skulle lägga mig och sova gick det inte att somna. Det gjorde rent ut sagt så jävla ont att jag bara låg och lipade. Efter alvedon och ipren lyckades jag sova hyffsat och vaknade bara till ett par gånger den natten. På morgonen tog jag återigen lite värktabletter och gav mig iväg till skolan, eftersom vi hade redovisning.
Och det gick faktiskt otroligt bra... så det kändes inte längre så farligt. Skulle hoppträna på kvällen med så det kändes plötsligt som att jag nog skulle lyckas med det också!
Men. Iprenen hade gjort sitt och jag fick ondare än någonsin, lagom till det var dags att hoppa in i bilen och köra hem ifrån Halmstad. Högg i armen varje gång jag råkade vinkla den fel och när jag skulle växla bilen fick jag bita mig i läppen och svära några gånger.
Var gråtfärdig! Körde inom Apoteket och köpte Voltaren gel, och efter att ha smörjt på det så tog det åtminstone bort det allra ondaste. Var RIKTIGT skeptisk till om jag skulle lyckas genomLIDA hoppträningen igårkväll. Även om jag hade Voltaren.
Mocka gjorde svinont. Borsta hästen gick inte så det fick mamma göra. Åkte till hoppträningen på vinst eller förlust! Kunde inte ens leda hästen med högerarmen. Men, som ett mirakel... det gick suveränt bra att rida! Visst, hade ingen direkt styrka i armen men den fungerade ändå väldigt bra att hoppa med måste jag säga! Pushade nog den till det yttersta lite, och det var nog JÄTTEbra för sen efter hoppträningen känns det riktigt mycket bättre! :) :) :)
Fråga mig inte vad jag hittat på med den. Måste ha överansträngt mig på något vis!
En mamma som borstar hästen, fyller på spån och rullar upp lindor till dig... hmm, kanske skulle spela på det här ett par dar extra? ;) Haha.. nej då... mår som sagt väldigt mycket bättre redan, skööönt! :)
Men idag är det ganska lugnt så idag skriver jag lite i bloggen :-)
Haft så rackarns ont i armen några dagar. Började i förgår kväll, gjorde ondare o ondare och när jag skulle lägga mig och sova gick det inte att somna. Det gjorde rent ut sagt så jävla ont att jag bara låg och lipade. Efter alvedon och ipren lyckades jag sova hyffsat och vaknade bara till ett par gånger den natten. På morgonen tog jag återigen lite värktabletter och gav mig iväg till skolan, eftersom vi hade redovisning.
Och det gick faktiskt otroligt bra... så det kändes inte längre så farligt. Skulle hoppträna på kvällen med så det kändes plötsligt som att jag nog skulle lyckas med det också!
Men. Iprenen hade gjort sitt och jag fick ondare än någonsin, lagom till det var dags att hoppa in i bilen och köra hem ifrån Halmstad. Högg i armen varje gång jag råkade vinkla den fel och när jag skulle växla bilen fick jag bita mig i läppen och svära några gånger.
Var gråtfärdig! Körde inom Apoteket och köpte Voltaren gel, och efter att ha smörjt på det så tog det åtminstone bort det allra ondaste. Var RIKTIGT skeptisk till om jag skulle lyckas genomLIDA hoppträningen igårkväll. Även om jag hade Voltaren.
Mocka gjorde svinont. Borsta hästen gick inte så det fick mamma göra. Åkte till hoppträningen på vinst eller förlust! Kunde inte ens leda hästen med högerarmen. Men, som ett mirakel... det gick suveränt bra att rida! Visst, hade ingen direkt styrka i armen men den fungerade ändå väldigt bra att hoppa med måste jag säga! Pushade nog den till det yttersta lite, och det var nog JÄTTEbra för sen efter hoppträningen känns det riktigt mycket bättre! :) :) :)
Fråga mig inte vad jag hittat på med den. Måste ha överansträngt mig på något vis!
En mamma som borstar hästen, fyller på spån och rullar upp lindor till dig... hmm, kanske skulle spela på det här ett par dar extra? ;) Haha.. nej då... mår som sagt väldigt mycket bättre redan, skööönt! :)
